melankoli...
Melankolin finns inbränd i mig. Den är trygg i mitt bröst. Jag känner igen den. Har lärt mig att älska den.
tror...
Jag tror att jag känner mig hemma i känslan av grådask, regn, blåst och mörkret silat genom en fuktig gatlykta...
oktober...
Hösten är här. Ingen tvekan längre om det. Även om temperaturen kan gå uppåt 17-18 grader i solen mitt på dagen så märks det tydligt på morgonen och kvällen. Hösten är här, och det känns helt okej.
Ikväll ska jag göra min första bordtennisträning på oj så länge. Många år har passerat men jag ska ta mitt pick och pack och gå förbi min gamla gata och fortsätta ner längs cykelvägen där jag gick när jag skulle till skolan som sjuåring. Fantastiskt!!!! Längtar redan. Jag är tillbaka i mitt älskade hem, Kungsör. Hemma där jag hör hemma. Nu kan livet fortsätta!