en vän med en båt...
Ibland när man råkar på någon gammal vän eller kompis eller bara hör talas om någon som man vetat vem det är tidigare i sitt liv så kan man känna att: "Herregud va den här personen lever sitt liv!" Eller: "Shit va den här personen verkar lycklig och levande!"
Jag råkade halka in på en gammal kompis blogg häromdagen och fick se att han minsann har en båt som han varit ute och cruisat med på sjön i sommar, verkligen en sån där grej som jag ser som att "njuta av livet". Och bara inställningen till livet han verkar ha är så avundsvärd. (som man tror i alla fall) Men jag undrar om det inte kan vara så att alla tänker lite så till mans, om alla andra än sig själv?! Borde man vara mer fokuserad på SIG och SITT liv kanske istället för att tro att gräset är grönare på andra sidag... Jag tror det.
Jag blev lite avundsjuk på den här gamla kompisen i alla fall som hade ett företag på g och en båt och en till synes avslappnad och cool syn på livet.
Varför blev jag avundsjuk? Jag har ju också den framtoningen inbillar jag mig... Eller är det så att jag kommit att bli annorlunda än den till synes relaxade person som jag var förr? Ja, kanske är det lite så... Det är nog inte att jag mår sämre eller trivs sämre utan bara att vissa saker tagit mer av min energi ett tag i livet nu, men kanske ska man bara rycka lite mer på axlarna ibland och säga: FUCK IT! Ta livet med en klackspark och inte spendera så mycket tid att tänka och fundera över det.
Köpa en båt om man nu vill njuta av sommaren och sjön. Skita i renovering och rustprojekt och bara dundra iväg på en semester eller ut till stugan och njuuuta. Fast sanningen är just nu i mitt liv att det krävs lite jobb innan den njutningen kan bli speciellt njutbar.
Jag behöver fixa vissa saker först, men jag ska försöka att njuta i det jag gör då också, för det duger ICKE att säga typ att NÄSTA sommar DÅÅÅÅ ska jag minsann njuta för DÅÅÅ är det här och det där fixat. Nej! Det går icke för sig.
Vi lever IDAG och vi vet inte hur länge till, så det är bara att ta tag i dagen och försöka njuta så gott man kan efter de förutsättningar man har för stunden.
Så länge man gör GOTT för sig själv så är åtminstone jag säker på att det goda KOMMER till just DIG. Förr eller senare.
Så varför vara avundsjuk på människor? Nej, bli istället kompis med den här gamla kompisen med båten så får du också njuta av den! Skämt åsido så duger det inget till att gå runt och vara avundsjuk, för jag kan slå mig i backen på att den här kompisen skulle vara avundsjuk på något som JAG har också. Och så går man och är avundsjuk på varann istället för att kanske glädja sig å varandras vägnar.
Mycket i livet kan kännas svårt, det vet inte minst jag. Men mycket av det som kan kännas svårt i livet behöver inte vara SÅ svårt som vi ibland gör det.
Småsaker som vi lägger alldeles för stor tid och energi på t ex. Hey! Stop it! Lägg av liksom... Fokus på det viktiga. Fokus upp i rymden istället. Vad betyder de där små skitsakerna egentligen i vårt evinnerliga universum. Hörs ens en fis i rymden? Bryr någon sig? Skulle inte tro det. Nej, slappna av och gör det som är roligt i livet! Tänk på dig själv och dom du bryr dig om. Jobba för att leva. Lev inte för att jobba! Lägg inte så mycket fokus på ditt jobb om du inte känner att du mår bra på riktigt av det du gör. Och tycker du tillräckligt illa om ditt jobb så byt inriktning. Det går! Allting går om du bara vill det tillräckligt mycket!
Men framför allt... slappna av. Livet behöver inte vara så allvarligt...
Jag råkade halka in på en gammal kompis blogg häromdagen och fick se att han minsann har en båt som han varit ute och cruisat med på sjön i sommar, verkligen en sån där grej som jag ser som att "njuta av livet". Och bara inställningen till livet han verkar ha är så avundsvärd. (som man tror i alla fall) Men jag undrar om det inte kan vara så att alla tänker lite så till mans, om alla andra än sig själv?! Borde man vara mer fokuserad på SIG och SITT liv kanske istället för att tro att gräset är grönare på andra sidag... Jag tror det.
Jag blev lite avundsjuk på den här gamla kompisen i alla fall som hade ett företag på g och en båt och en till synes avslappnad och cool syn på livet.
Varför blev jag avundsjuk? Jag har ju också den framtoningen inbillar jag mig... Eller är det så att jag kommit att bli annorlunda än den till synes relaxade person som jag var förr? Ja, kanske är det lite så... Det är nog inte att jag mår sämre eller trivs sämre utan bara att vissa saker tagit mer av min energi ett tag i livet nu, men kanske ska man bara rycka lite mer på axlarna ibland och säga: FUCK IT! Ta livet med en klackspark och inte spendera så mycket tid att tänka och fundera över det.
Köpa en båt om man nu vill njuta av sommaren och sjön. Skita i renovering och rustprojekt och bara dundra iväg på en semester eller ut till stugan och njuuuta. Fast sanningen är just nu i mitt liv att det krävs lite jobb innan den njutningen kan bli speciellt njutbar.
Jag behöver fixa vissa saker först, men jag ska försöka att njuta i det jag gör då också, för det duger ICKE att säga typ att NÄSTA sommar DÅÅÅÅ ska jag minsann njuta för DÅÅÅ är det här och det där fixat. Nej! Det går icke för sig.
Vi lever IDAG och vi vet inte hur länge till, så det är bara att ta tag i dagen och försöka njuta så gott man kan efter de förutsättningar man har för stunden.
Så länge man gör GOTT för sig själv så är åtminstone jag säker på att det goda KOMMER till just DIG. Förr eller senare.
Så varför vara avundsjuk på människor? Nej, bli istället kompis med den här gamla kompisen med båten så får du också njuta av den! Skämt åsido så duger det inget till att gå runt och vara avundsjuk, för jag kan slå mig i backen på att den här kompisen skulle vara avundsjuk på något som JAG har också. Och så går man och är avundsjuk på varann istället för att kanske glädja sig å varandras vägnar.
Mycket i livet kan kännas svårt, det vet inte minst jag. Men mycket av det som kan kännas svårt i livet behöver inte vara SÅ svårt som vi ibland gör det.
Småsaker som vi lägger alldeles för stor tid och energi på t ex. Hey! Stop it! Lägg av liksom... Fokus på det viktiga. Fokus upp i rymden istället. Vad betyder de där små skitsakerna egentligen i vårt evinnerliga universum. Hörs ens en fis i rymden? Bryr någon sig? Skulle inte tro det. Nej, slappna av och gör det som är roligt i livet! Tänk på dig själv och dom du bryr dig om. Jobba för att leva. Lev inte för att jobba! Lägg inte så mycket fokus på ditt jobb om du inte känner att du mår bra på riktigt av det du gör. Och tycker du tillräckligt illa om ditt jobb så byt inriktning. Det går! Allting går om du bara vill det tillräckligt mycket!
Men framför allt... slappna av. Livet behöver inte vara så allvarligt...
Kommentarer
Trackback