Om inte jag, vem?

Idag är det måndag. Mån-dag... Whats up with that?!!
Ingen måne syns till idag och enligt min iPhone är månen idag på 7% och avtagande, men solen är nog på 75% idag och förhoppningsvis på tilltagande i sin styrka och ljus över dagen mätt.
Jag har vårkänslor och hopp för en vår i antågande idag, skulle det inte finnas snö på marken så skulle jag nog tro att det var vår idag.
Det nya året inleds ju på ett vis med våren, och det är ju också den årstiden som enligt mig ingjuter mest hopp i en och att det också finns ett visst mått av nystart i årstiden.
Naturen är ju det största och mest betydande elementet som innehåller just denna förändring och nystart, när knoppar börjar komma på träden och vissa blommor såsom t ex snödroppar börjar titta fram där solen har värmt ett tag, då ser man denna naturens nystart som bäst och tydligast.
Det finns en känsla av återuppståndelse i våren. En början på något...
Så också för mig personligen.
Idag är både den sista dagen för mig och den första...
Det är den dagen där en sak slutar och en annan börjar.
Tyvärr fick jag besked idag om att den utbildningen jag vill gå i höst inte kommer att påbörjas p g a att myndigheten fått mindre pengar att fördela, men dom kommer att söka igen till 2012 och då står jag där och hoppas igen antar jag.
Sådant är livet, ibland blir det inte som man tänkt sig helt, men man får anpassa sig efter det och göra det man kan för att anpassa sig till det som man inte kan styra själv, och vem vet, kanske leder det till något ännu bättre än det man tänkt tidigare...
Jag är rätt säker på att det kommer att ordna sig till det bästa, bara man anstränger sig så är det oftast så att det ordnar sig.
Idag börjar jag plugget och jag antar att det blir en rätt soft vecka, mjukstart med lite presentation och sådana enklare uppgifter, det passar utmärkt det.
Jag sitter och äter en något sen frukost idag, antar att det blev så för att jag var rättså trött när jag vaknade i morse. Jag låg säkert och drog mig i en timme innan jag gick upp.
Jag känner att jag har en kropp idag kan jag lova. Lite öm både här och var. Fotleden, käken, underläppen, knäet och förstås en ljuvlig träningsvärk i större delen av kroppen.
Fotleden är öm efter en "ihopspark" med en motspelare från ett av lagen vi mötte i cupen, likaså käken och underläppen som fick sig en arm/armbåge/näve på sig när jag inte var beredd, inget oschysst i det utan bara en olycklig händelse som ibland sker på planen. Knäna har de sedvanliga brännmärkena efter inomhusgolvet och träningsvärken kommer förstås efter allt hårt jobb man lagt ner under gårdagens kamp.
Det blev en skön seger i första matchen, som vi låg under med 3-0 i efter en liten stund bara, men vi kämpade oss ikapp och vann till slut med uddamålet. Trevlig! Motståndarna kommer i år att kämpa i div.3 till skillnad från oss som har våran tillhörighet ytterligare tre divisioner ner...
I andra matchen så blev vi ställda mot ett lag som spelar i samma division som oss och vi trodde givetvis att vi hade stora möjligheter att vinna den med.
Det blev en jämn tillställning med ett par lite mer turliga mål från deras sida och som "vanligt" en upphämtning från oss som utjämnade med kanske 30 sekunder kvar av matchen. Sen väntade sudden death och då fick vi tyvärr vika oss för ett skott utifrån som smet in vid stolpen, lite turligt det med men det är små marginaler ibland. Men vi är nöjda med våran insats ändå och jag tror inte det var många som trodde att vi skulle ta oss så långt som vi faktiskt gjorde.
Nu ska jag sätta mig in i plugget lite mer, men vi hörs kanske mer under dagen...
Tjo!