Om inte jag, vem?

Det här inlägget kan bli antingen ett av de tråkigaste och mest meningslösa någonsin eller precis tvärtom ett av de mest intressanta och spännande du någonsin läst.
Jag vet själv inte riktigt vad som kommer att dyka upp under de här minuterna som jag kommer att sitta här och skriva. Jag kör helt enkelt en ordentlig freebase! Spännande eller hur. Det handlar väl mycket om att släppa kontrollen antar jag, att bara våga skriva det som faller en in för stunden och inte alltid tänka igenom ett inlägg i förväg och planera med smarta saker att säga. Ibland blir det smart och bra när man är spontan och ibland inte.
Sitter och tittar ut över våra björkar med de små löven som far runt på grenarna i blåsten. Nu blev jag plöstligt riktigt hungrig också, det kanske blir en tidig lunch idag då. Hm. Kurr kurr säger magen. Fyfan nu känner jag att det här inlägget kommer att leva precis i gränslandet mellan dåligt och uselt, fan va trist, trodde ju att det skulle kunna bli nåt bra av det här ändå.
Gäspar gör jag också. Kanske borde börja träna igen snart. Har ju inte rört mig mycket på hela våren nu tack vare en pajad fot, men nu är den ju i stort sätt okej så kanske borde börja cykla eller nåt i alla fall till att börja med.
Det där är inget bra ord annars... borde... Använder man ordet borde så ska man verkligen tänka efter en extra gång innan man gör det där som man tycker att man borde, för att i själva ordet så bor det en liten ovilja att göra det man borde. Använder man istället ordet vill så säger det ju sig själv att man faktiskt vill göra det man pratar eller skriver om.
Det är också faschinerande att man kan påverka vad man vill själv också genom att använda språket på ett annat sätt. Genom att byta ut negativa ord mot positiva så förändrar man tankarna i hjärnan och liksom lurar sig själv att vilja mer och vara mindre undvikande.
Jag ska alltså säga såhär istället: Jag vill börja träna lite igen så jag kan må ännu bättre.
Även om jag inte är så sugen på det just nu så kan jag ändå lura mig själv att bli det om jag säger det tillräckligt mycket. Jag vill, jag vill, jag vill...
Så smartare än så är alltså inte människans hjärna.
Nu ska jag gå och äta lite köttfärspaj.
Det blev ju ett inlägg i alla fall. Bra eller dåligt?! You be the judge...