Om inte jag, vem?

Grattis på namnsdagen idag Ture och Tyra!
Har detta med namnsdagar någonsin breakat frågar jag mig? Är det många där ute som firar varann på namnsdagarna?
Jag kommer ihåg när jag var liten, då hade jag stenkoll på mina namnsdagar. Dels för att jag var en liten kille som hade stenkoll på det mesta av intresse och dels för att det alltid kom ett eller ett par paket på morgonen när jag vaknade varje namnsdag. Troligtvis hade jag stenkoll mest pga den andra anledningen...
Hur som helst så ÄLSKADE jag att bli firad på det sättet!! Det var underbart att ha flera dagar än bara födelsedagen och julafton där man blev firad lite grann. Helt underbart roligt! Ta efter det alla föräldrar där ute. Fira era barns namnsdagar. Ta chansen att fira era barn när den kommer. Dom kommer garanterat att uppskatta det. Ge barnen mindre saker istället i vardagen. Mindre godis och prylar. Begränsa godiset till helgen bara och begränsa så mycket det går köpandet av prylar till födelsedagar, jular och då förstås... namnsdagar.

Jag är en sån där person som snappar upp väldigt mycket från tv, radio och andra medier. Jag gillar att komma med roliga kommentarer tagna från filmer eller serier. Humor i sig roar mig mycket. Lät det konstigt? Att humor roar mig...
Jag har mina perioder av olika humor, men den är till sist och synes väldigt bred.
Den influerar mig i det mesta jag gör och nu ska jag redogöra för ett av dessa otaliga uttryck som jag sett på tv.
The summer of George.
Serien Seinfeld har följt mig genom livet kan man säga. Jerry, George, Elaine och Kramer har vuxit på mig och jag har sett alla avsnitt flera gånger.
George har i ett av avsnitten bestämt sig för att den kommande sommaren ska bli den bästa hittills i hans liv. Han utnämner den till The summer of George! Lägre in på det ska jag egentligen inte gå utan mest statuera för mig själv att jag ska ha den bästa sommaren hittills i mitt liv, oavsett vad som väntar mig i form av sysselsättning! The summer of Johan!
Den här sommaren ska bli den bästa någonsin! Så är det bara!
Det är inte en press jag lägger på mig själv utan mer att jag bestämmer för mig själv att jag ska ta varje dag på allvar. Leva ut den och känna, lukta, smaka, och leva varje dag på riktigt. Som nu till exempel känner jag mig hungrig, och det är okej! Det är mer än okej faktiskt. För det visar att jag lever. Jag har blivit född! Jag har blivit given gåvan livet! Tack! Tack för mitt liv! Jag lovar att göra mitt bästa för att förvalta det så bra jag kan. Jag hoppas att fler kan tänka som jag trots att tiderna kan vara besvärliga ibland. Tiden förändras och det blir bättre om det är jobbigt just nu. Tänk positiva tankar och framför allt, ge dig själv det bästa av livet. Tro på din egen förmåga och förneka dig inte att känna.
Det ordnar sig!

Jag tänkte jag ska förklara lite om namnet på min blogg. Hur jag tänkte när jag bestämde det och så.
Om inte jag, vem? är precis ordagrant vad det låter som, en blogg till min ära, precis som många bloggar är. Den handlar om mig och mitt liv. Mina tankar. Mina känslor. Mina upplevelser och mina drömmar.
Om inte jag, vem? är en frågeställning som är ytterst relevant och en stor tankeställare för mig. Något som jag kanske behöver fråga mig då och då i livet för att få ut det jag kan av det.
Om inte jag ska ha det bra, vem ska då ha det?
Om inte jag tar ansvar för mitt liv, vem ska då göra det?
Om inte jag ska behandla mig själv så bra det bara är möjligt, vem ska då göra det?
Om inte jag förtjänar det bästa och allt som händer i mitt liv, vem gör det då?
Om inte jag kan älska mig, vem kan göra det då?
Det är en frågeställning som man kanske inte tänker på så ofta men som man borde ta på allvar varje dag i livet. Nöter man in Om inte jag, vem? så tror jag att man får ett rikare liv med tiden. Man växer in i en helt annan respekt för sig själv och känner verkligen känslan av att ge sig själv de allra bästa förutsättningarna att leva lyckligt oavsett hur livet rent fysiskt ser ut runt omkring en. Att ge sig själv de bästa förutsättningarna... Om inte jag gör det, vem ska då göra det?!

Varför stänger vissa människor sina hjärtan? Jo för att dom är rädda att någon ska göra sönder det.

Varför är det bättre att gråta än att lägga sina sorger i en ryggsäck? Jo för att ett regn renar luften och gör det lättare att andas igen och en ryggsäck blir full snart och tung att bära på.

Tänk att leva hela sitt liv som fluga instängd mellan två fönsterglas i ett fönster... Att ha fötts med möjligheten att flyga fritt men bli begränsad för att man är född på fel plats. Det är så det kan kännas ibland... Men det ger mig perspektiv på tillvaron. Nästa gång ni känner er instängda, fasthållna eller tillbakatryckta... tänk då på flugan i fönstret.

Ibland är det konstigt... Vet inte riktigt hur jag ska förklara det riktigt.
Sitter och lyssnar på James Morrisson- I wont let you go och öronen mår gott av det. Men en del musik tar fram något ur ens själ som man knappt vet vad man ska göra med. Känslor. Starka känslor. Man vet inte riktigt om man är glad eller ledsen...för neutral kan man inte säga att man är. Det pirrar lite sådär i magen och man bara känner saker. Men va svårt det är att sätta ord på det. Jag brukar vara bra på sånt annars... men det är väl svårt som sagt när man inte kommit fram till vad känslan betyder typ. Melankoli blandat med förälskelse och saknad mixas med rädsla, innerlighet och glädje från hjärtat. Schizofrent eller hur?!!
Jag är ju en person som tycker om att à kontroll på saker och ting, och så är det väl för många antar jag. Man mår ju lite bra av att veta vad man har och inte typ. Vad som väntar framöver. Trygghet. Men, det kommer. Tills dess får jag lära mig att släppa kontrollen...och bara flyta med i strömmen...livets fors som brusar fram med mig i en gummibåt. Men jag har en paddel och kämpar med att styra rätt och undvika vattenfallen.