jul, jul, strålande jul...
Så var det snart jul igen då. Den högtid som värmer mest, men också den som väcker flest minnen till liv. Den första julen med våra underbara små barn. Johannes och Josefine. Tack för att ni finns. Tack för att ni äntligen finns. Vi har väntat så länge på er. Eran första jul, den första av många. Tänker mycket på mamma och pappa nu när det närmar sig jultid. Älskar och saknar er. Alltid. Skulle gärna fira jul i framtiden i vårt gamla hus, av många anledningar. Men vi får se hur det blir med det. Kram på er alla, tänker på er där ute!
Kommentarer
Trackback
