Om inte jag, vem?

Att anlägga tangorabatt!
Gräv ur ca: 1-2 meter jord på djupet från lämpligt ställe på gräsmattan.
Släng ner ungefär 1 argentinsk dansare varannan meter.
Fyll på rikligt med gödselblandad färskjord.
Vattna rikligt närmaste 3-4 dagar.
OBS! Vid övervattning så gräv ur lite igen och kasta i en svensk dansare så blir det torrare än du kan ana.
Inom 5-6 veckor så ska rabatten börjat växa ovan jord.
Annars är det kört!

Well well weeeell!!
Där brann det ordentligt i skallen igen, men, det är så det kan bli ibland!
Odla mustasch? Är det något man borde göra egentligen?! Det ser så sjuuukt roligt ut när en yngre person av manligt (ej kvinnligt) kön har en fet tangorabatt odlad under snoken och sen inget mer hår i hela ansiktet typ. Humor på hög nivå!
Vissa andra människor dom är sin mustasch. Dom fullkomligt äger den!
Man kanske skulle....hm... Jag återkommer!

Nu är det höst igen. Men, sluta! Känn inte sådär! Sommaren kommer alltid tillbaka och ja, hösten är ju sådär lite mysig också... Eller hur?!
Är det inte lite så vi känner till mans och kvinns? Att man tycker om sommarens lätthet och ljus mer än den tunga höstkänslan som många kan få... men så försöker man att hitta det där positiva i det i alla fall, för att man VET ju att sommaren ÄR över och det finns liksom knappt något kvar av den att greppa tag i. Man försöker och försöker att hitta något litet att ha kvar, en liten stund till bara. Det är som på kvällen när man ligger och tittar på nån riktigt bra film men man känner ju sååå tydligt att ögonen inte KAN vara öppna mycket längre till. Det spelar inte någon som helst roll om man vet att det är 2 timmar kvar på filmen och att man rimligen kan vara vaken i MAX fem minuter till... man bara SKA se liiiite till av filmen. Så är det också när hösten börjar komma. Det spelar ingen roll hur tydliga tecknen är. Löven börjar bli gula och faller till slut av träden, det blåser lite svalare vindar ute än tidigare och mörkret kommer tidigare på kvällen och håller i sig längre på morgonen. Men man försöker ändå "hålla ögonen öppna" en liiiiten stund till. Letar ivrigt efter det där tecknet på att sommaren inte riktigt är slut än.
Man väntar med att ta bort grillen från terassen för att det kan ju faktiskt bli en skön kväll till.
Man väntar med att ta upp båten för det kan ju bli en skön varm dag till.
Man struntar att ta på sig långbyxor trots att det faktiskt bara är 13 grader i luften och det känns faktiskt lite kallt.
Man vägrar helt enkelt att släppa taget om sommaren förräns det är helt och totalt övertydligt att den faktiskt är slut.
Som nu till exempel. Det är inte varmt ute och inte alls kallt. Mittimellan!
Man sitter inte gärna ute om inte solen skiner och man badar kanske inte heller speciellt gärna ens OM solen skiner.
Det svalkar alldeles för mycket när det blåser till samtidigt som det är skönt att det inte är dom där 35 plusgraderna och man inte får någon luft.
Jaja, nu är det i alla fall höst! Det råder det inga tvivel om alls. Jag ser gula löv och det är inte alls varmt i luften. 
Det är bara att acceptera, det är höst... eller... sensommar kanske...

Detta är ingen betald reklam för auktionssidan Tradera!
Jag har inte fått betalt för att säga detta!
Tradera är inte min sponsor!
Det är säkert!
Tradera!

Hösten är här och nosar vid våran ytterdörr. Jag vägrar att släppa in den ännu men den är där ute och väntar... Väntar på att få ta i med allt den har för att blåsa löven av träden och göra kvällarna långa och mysiga istället för långa och ljusa.
Nu var det länge sen igen, men hösten betyder också flera blogginlägg...
Med långa mellanrum så kommer mina blogginlägg som stötvågor mot den steniga stranden... Äh, vafan! Nog med poesi nu och rakt på godsakerna istället!!!
Jag har kommit in på en utbildning som jag sökte tidigare, det var en av de utbildningarna jag sökte lite sådär på vinst och förlust och kanske inte trodde så mycket på egentligen och jag visste inte riktigt hur jag egentligen kände för att gå just den utbildningen IRL så att säga... IRL betyder för övrigt In Real Life och är en så kallad chattförkortning som används flitigt på det stora interna nätet. Men nu har jag alltså kommit in på den här utbildningen som är en utbildning på yrkeshögskolan, men jag vet inte riktigt om jag ska tacka ja eller nej till den ännu, jag har en magkänsla men jag ska ge mig själv några dagars utrymme att fundera över det lite extra så jag inte ångrar mig när jag väl tagit mitt beslut. Jag hade ju i stort sätt glömt bort att jag sökt den utbildningen och var helt inställd på att läsa upp resterande kurser på distans för att utöka min högskolebehörighet nu i höst, men nu kom alltså detta och satte lite grillor (inte gorillor!!) i mitt huvud.
(gorillor i huvudet... det hade sett ut det...)
Jag har fått en idé till om något jag vill/ska göra och det är att ta busskort. Inte ett sånt där man behöver för att få åka med bussen mellan olika hållplatser alltså utan en riktig behörighet för att få köra buss och därmed också jobba med att köra buss. Det kan vara ett bra extraknäck kanske om det kärvar någon gång.
Mitt långsiktiga mål finns ju annars ett par år bort och det ska jag försöka att uppnå med hela min levande varelse, det lovar jag er och framför allt mig själv.
Idag är det den 18 Augusti. Ett av dom där minnesvärda datumen som levt med mig hela mitt liv. Det finns ju ett fåtal sådana som man alltid associerar med en viss sak.
Min mammas födelsedag!
Grattis älskade mor. Jag saknar dig till och från än idag ska du veta.
Jag ser mig själv sitta på din sängkant och vi pratar och skrattar högt. Jag kramar om dig och tiden står nästan stilla för ett par sekunder. Sättet du ser på mig med dina stora himmelska ögon är underbart.
Du finns i mitt hjärta nu och för alltid!
Och du...våran hemlis kommer att bli sann. Jag ska kämpa för det tills det blir så! Jag lovar!

Ibland när man råkar på någon gammal vän eller kompis eller bara hör talas om någon som man vetat vem det är tidigare i sitt liv så kan man känna att: "Herregud va den här personen lever sitt liv!" Eller: "Shit va den här personen verkar lycklig och levande!"
Jag råkade halka in på en gammal kompis blogg häromdagen och fick se att han minsann har en båt som han varit ute och cruisat med på sjön i sommar, verkligen en sån där grej som jag ser som att "njuta av livet". Och bara inställningen till livet han verkar ha är så avundsvärd. (som man tror i alla fall) Men jag undrar om det inte kan vara så att alla tänker lite så till mans, om alla andra än sig själv?! Borde man vara mer fokuserad på SIG och SITT liv kanske istället för att tro att gräset är grönare på andra sidag... Jag tror det.
Jag blev lite avundsjuk på den här gamla kompisen i alla fall som hade ett företag på g och en båt och en till synes avslappnad och cool syn på livet.
Varför blev jag avundsjuk? Jag har ju också den framtoningen inbillar jag mig... Eller är det så att jag kommit att bli annorlunda än den till synes relaxade person som jag var förr? Ja, kanske är det lite så... Det är nog inte att jag mår sämre eller trivs sämre utan bara att vissa saker tagit mer av min energi ett tag i livet nu, men kanske ska man bara rycka lite mer på axlarna ibland och säga: FUCK IT! Ta livet med en klackspark och inte spendera så mycket tid att tänka och fundera över det.
Köpa en båt om man nu vill njuta av sommaren och sjön. Skita i renovering och rustprojekt och bara dundra iväg på en semester eller ut till stugan och njuuuta. Fast sanningen är just nu i mitt liv att det krävs lite jobb innan den njutningen kan bli speciellt njutbar.
Jag behöver fixa vissa saker först, men jag ska försöka att njuta i det jag gör då också, för det duger ICKE att säga typ att NÄSTA sommar DÅÅÅÅ ska jag minsann njuta för DÅÅÅ är det här och det där fixat. Nej! Det går icke för sig.
Vi lever IDAG och vi vet inte hur länge till, så det är bara att ta tag i dagen och försöka njuta så gott man kan efter de förutsättningar man har för stunden.
Så länge man gör GOTT för sig själv så är åtminstone jag säker på att det goda KOMMER till just DIG. Förr eller senare.
Så varför vara avundsjuk på människor? Nej, bli istället kompis med den här gamla kompisen med båten så får du också njuta av den! Skämt åsido så duger det inget till att gå runt och vara avundsjuk, för jag kan slå mig i backen på att den här kompisen skulle vara avundsjuk på något som JAG har också. Och så går man och är avundsjuk på varann istället för att kanske glädja sig å varandras vägnar.
Mycket i livet kan kännas svårt, det vet inte minst jag. Men mycket av det som kan kännas svårt i livet behöver inte vara SÅ svårt som vi ibland gör det.
Småsaker som vi lägger alldeles för stor tid och energi på t ex. Hey! Stop it! Lägg av liksom... Fokus på det viktiga. Fokus upp i rymden istället. Vad betyder de där små skitsakerna egentligen i vårt evinnerliga universum. Hörs ens en fis i rymden? Bryr någon sig? Skulle inte tro det. Nej, slappna av och gör det som är roligt i livet! Tänk på dig själv och dom du bryr dig om. Jobba för att leva. Lev inte för att jobba! Lägg inte så mycket fokus på ditt jobb om du inte känner att du mår bra på riktigt av det du gör. Och tycker du tillräckligt illa om ditt jobb så byt inriktning. Det går! Allting går om du bara vill det tillräckligt mycket!
Men framför allt... slappna av. Livet behöver inte vara så allvarligt...

Så är vi då i min favoritmånad. Augusti! Hjälp så fort tiden har gått men ändå har den i stort sätt stått stilla hela sommaren, ja, det är lite så det känns faktiskt.
Man hinner så lite men ändå känns det som att man gjort så mycket. Konstigt!
Jag har inte ALLS varit aktiv med bloggen under sommaren som ni märkt, men det har ju sin naturliga förklaring, och den består ju i det att man gör så himla mycket annat. Man är ute och datorn är knappast det som drar i en mest.
Istället är det sol, bad och en väldans massa förnöjelser. Men mest av allt tror jag att jag har slappat i skuggan, byggt på huset och tränat. Träningen går bra! Jag har hållt i nu ända sen Maj/Juni nånstans och har gått upp 3-4 kilo med hjälp av protein och MER MAT! Jag ligger nu på 83-84 kilo beroende på dagen. Det känns kanon! Jag har blivit ungefär 20 procent starkare i de delarna jag har tränat mest, men den största förändringen på den punkten kommer ju i början också, så jag förväntar mig ju knappast att bli 20 procent starkare var tredje månad hädanefter...
Imorrn är det Lördag... So what tänker ni då kanske, är det nåt speciellt med det?! Nej, kanske inte. Eller?